Tidningen Filmkrets
En tidning utgiven av entusiaster
När Värmlands Filmförbund bildades pratades det tidigt om att ha ett informationsblad för medlemmarna. Efter några månader växte idén och snart handlade det om en filmtidning, som skulle ges ut över hela Sverige. I mars 1976 kom det första numret ut som möttes med beröm från många håll, men när räkningen kom från tryckeriet höll vi på att ramla baklänges: 9 000 kronor! På postgirot hade vi knappt 2000 kronor…
Vi tappade hakan men inte optimismen och gick i stället ut ännu hårdare inför det andra tidningsnumret. Tidningen fick ökad upplaga för att säljas på Pressbyrån och en särskild löpsedel trycktes upp. Alla större bibliotek landet runt fick provexemplar, reportageresor gjorde till Stockholm och vi bytte tryckeri för att få bättre tryck. Den tryckta upplagan låg på 3 000 exemplar och efter nummer tre hade Filmkrets fått 331 prenumeranter.
1977 hade Filmkrets en Videospecial. Den nya videotekniken presenterades och i en debatt om videons för- och nackdelar siades att genombrottsåret för videokassetten skulle inträffa 1980, vilket också blev en sann spådom. Filmkrets kom ut fyra gånger om året. Att fylla ett nummer med innehåll var aldrig något problem, det blev alltid artiklar som tvingades stå över till nästa nummer eller som inte fick plats. Tidningen hade ett brett innehåll från rapporter om tekniska nyheter till allehanda reportage som gjordes över hela Norden och som berättade om både filmamatörer och filmproffs med målsättningen att inspirera och uppmuntra filmare landet runt.
Filmkrets hade ingen möjlighet att betala ut ersättning för artiklar och reportage, men många filmare skickade in texter och bilder i glädjen över att få skriva om en upplevelse och dela med sig av sina åsikter. Det kom även in reportage från filmare som varit utomlands. 1978 hade Filmkrets 657 prenumeranter.
En intensiv satsning gjordes för att nå fler läsare. Tidningen trycktes därför i 5 000 exemplar. Sidantalet växte från 32 till 48 sidor, annonsvolymen ökade, tryckkvaliteten blev bättre och äntligen fick tidningen ett färgomslag. 1979 blev Filmkrets organ för två riksförbund: Filmfrämjandet och Sveriges Smalfilmförbund. 1981 blev rekordår med 1 394 prenumeranter, plus ungefär lika många sålda exemplar av varje nummer.
Ett ekonomisk rekordöverskott innebar att redaktionen kunde investera i kontorsstolar och en ny vaxmaskin, samt honorar till skribenter.
Filmkrets redaktion delade en liten källarlokal med Värmlands Filmförbundet.
Ett problem med den ökande upplagan var att även det ideella arbetet måste öka. När ett nytt tidningsnummer skulle skickas ut, försökte redaktionen locka medlemmar att att titta in för en pratstund över en kopp kaffe. För det behövdes många villiga armar för all sortering, stämpling, etikettering och paketering. 1982 började Filmkrets känna av ett generationsskifte mellan film och video. Även om innehållet var bättre än nånsin, sjönk antalet prenumeranter något. Antalet prenumeranter fortsatte att minska och annonsintäkterna sjönk också beroende på teknikskiftet när super 8- och 16mm-filmen höll på att tappa fotfästet, samtidigt som videokassetten gjort filmandet billigare. I december 1983 utkom nummer 31 av Filmkrets, som blev det sista med utgivning av Filmförbundet.
Längst ner på sidan kan du se en film som beskriver hur det gick till att ge ut ett nummer av Filmkrets. Filmen är gjord på super8 av Kjell Bergström som också satt i redaktionen under hela den tiden som Filmförbundet gav ut Filmkrets.
